+
Ja. Jag fick en Foodsealer i julklapp. Och det är ju en riktigt höjdare om man är intresserad av sous-vide-tekniken. För någon vecka sedan fick jag ett litet ryck och gjorde en påse med päron som blev håll-käften-god. Så. Jag förslår att du provar. Och har du inte en vakuum-maskin går det bra att göra i en kastrull, men då måste du tillsätta lite vatten. Här är det busenkla receptet.
Ingredienser
3 päron
1 vaniljstång
3 limeblad
3 cm ingefära
2 stjärnanisar
1 dl socker
Gör så här:
Skala päronen och dela i kvartar. Skala och skiva ingefära. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägga allt i plastpåsen och tryck ur luften.
Placera påsen i sjudande vatten i cirka 30 minuter. Ta upp och servera genast eller kyl snabbt och placera dem i kylen tills det är dags att äta. Servera gärna med vaniljglass.
Ha nu en riktigt härlig helg!
En helt vanlig tisdag lämnar jag min studio för att hämta dottern på förskolan. Allt är frid och fröjd. Kanske att jag störde mig lite på att behöva halka runt på oskottade gator men livet var ändå ganska bra. Väl på förskolan möter en glad liten krabat mig och vi vandrar hemåt.
Men.
Sen.
Så fort vi öppnat ytterdörren.
38 graders feber.
Ridå.
Jag gör ett tappert försök att omfamna hemmapappandet och letar upp ett recept på kanelbullar.
En kanelbulle är bra om den innehåller så mycket fyllning att den rinner ut och bildar en karamelliserad botten. En härlig knäckig och seg känsla som möter den mjuka luftiga bullen. JA! Precis på det sättet vill jag inmundiga min kanelbulle.
Hur gör man då dessa goda bullar?
Mitt förslag är att du besöker Pain de Martin och kollar på hans (eller hans och hans, Rutes) recept. Om du följer det får du smaka på riktigt fina kanelbullar. Och det vill du ju.
En fredag. När livet är lite upp och ner. Då är det inte så dumt att sätta tänderna i ett par piementos de padrón. Kör dem i ugnen på 200 grader tills skalet bubblar. Ringla olivolja och strö havssalt över de små skrynkliga skapelserna (ingen anledning att vara rädd för saltet eller oljan). Servera med smulad fårost. Och skölj ner med en kall öl.
Denna lilla blogg vill helt enkelt inte dö. Visserligen klämtar den något alldeles, men död, det är den inte. Jag älskar ju mat och detta lilla forum. Detta lilla avtryck. Det vill jag nog allt ha kvar. Och. Kanske får jag lite energi och fortsätta med bloggen ordentligt en dag.
Just nu gräver jag ner mig i surdegsträsket. Det är Pain de Martins förtjänst. Hans enkla brödrecept gör mig glad. Det är precis så jag gillar att jobba med mat. Jag vill få bra smak utan att behöva jobba ihjäl mig (har ju trots allt ett riktigt jobb som kräver att jag gör just det ibland). Innan höll jag på och tampades med Jan Hedhs bok och även om den är bra så är den inte för mig. Jag vill göra det enkelt.
Här.
Här är en liten nattjäst surdegsfralla med grahamsmjöl och fänkålsfrön. Väldigt smidigt att baka och väldigt fin brödsmak. Grunden kommer från Pain de Martin men smaksättningen hittade jag på. Jag plankar alltså men jag hoppas att han ser det som en hyllning till honom snarare än en raffinerad stöld av ett brödrecept. För. Det är ingen stöld. Det är mitt sätt att sprida evangeliet om enklare bröd.
Det enda som krävs av dig när du lagar surdegsbröd är att du kan planera en smula. Allt annat sköter sig själv. Typ.
Gör så här:
- Morgonen dag 1. Blanda 50 g vetesurdegsgrund med 150 g vatten och 150 g vetemjöl. Låt stå och puttra, gärna på en lite varmare plats, ovanpå kylskåpet är ett bra alternativ.
- Kvällen dag 1. Blanda ihop ihop 300 g av den puttrande surdegen (spara 50 g till nästa bak) med 550 g vatten, 750 g vetemjöl special, 100 g grahamsmjöl, 5 g mortlade fänkålsfrön och 20 g salt. Blanda i assistent eller gör det för hand. Placera sedan degen i en bunke och låt den jäsa över natten. (Martin viker degen. Jag är för lat för det.)
- På morgonen sätter du ugnen på 250 grader. Sedan häller du ut degen på ett mjölat bord och skär den i lagom stora frallbitar. Dra lite i degen så att du får en fin form. Placera på en plåt. Låt jäsa i en timme. Snitta frallorna med ett rakblad så att det får ett fint mönster sedan är det bara att skjutsa in dem i ugnen i cirka 15 minuter. Håll koll så att de får fin färg.
Visst tar det drygt 24 timmar att baka detta bröd. Men. Den effektiva tiden inklusive diskning uppskattar jag till 30 minuter. Att gå till bageriet en lördagsmorgon tar typ lika lång tid….
30 grader varmt. Solen strålar och du känner det svalkande vattnet mot din hud. Du går där längs stranden. Stannar till. Plockar upp några små snäckor som vågorna tagit med sig till strandkanten. Du reser dig upp och tittar bort mot horisonten. Den känns långt bort idag. Trots hettan är luften helt klar. Himlen är blå. Vattnet är turkost.
Det är en sån dag. Som vi drömmer om. Vi som bor i Sverige.
Du fortsätter din vandring och går in till det lilla torget i byn. Det är snart dags för siesta men du hinner köpa med dig några vackra aprikoser. Solvarma. Mjuka utan att vara torra. Söta utan att mista sin delikata syrlighet.
Lite senare på kvällen när solen har lämnat dagen och månen ger av ett svagt sken bestämmer du dig för att göra chokladfondant med “brända” vaniljaprikoser. Du googlar på chokladfondant och hittar detta recept.
De brända aprikoserna med vanilj görs som följer:
Karamellisera 2 dl socker. Enklast är att koka upp allt med lite vatten och låta det stå och puttra tills det nått en gyllene färg. Släck karamellen med 1 dl vatten (det kan skvätta lite så var försiktiga) och tillsätt fröna från 1 vaniljstång. Lägg i delade aprikoser och låt svalna sakta men säkert.
Servera nygräddade fondanter och aprikoser och njut.
När du väl äter allt inser du att det inte är en sommardessert. Men. Det skiter du i. Det är så in i h-vete gott.
